Lär känna din kropp

Vad är allergi?

Varför kliar det, varför nyser jag?
Är det farligt?

Allergi och överkänslighet beror på att kroppen reagerar på ofarliga ämnen på samma sätt som mot skadliga. En inflammatorisk reaktion startar och orsakar olika symtom. Symtomen varierar beroende på typ av allergi och överkänslighet. För luftburna allergener som t ex pollen och pälsdjur är det vanligt med nysningar, snuva, rinnande ögon och envis hosta. Även starka dofter som parfymer och irriterande ämnen kan ge liknande besvär. Astmatiska symtom är också vanliga.

Födoämnesallergi är vanligt och innebär ofta magproblem, eksem eller utslag. I extrema fall kan matallergi leda till anafylaktisk chock, vilket kan leda till döden om den inte omedelbart behandlas.

Allergier och överkänslighet är i första hand kliniska diagnoser. Det innebär att diagnosen oftast fastställs utifrån symtom och inte med blodprover. Provtagning görs i komplexa fall då diagnosen är osäker. 



Så kan vi hjälpa dig
:

Du är välkommen att kontakta oss vid misstanke om allergi eller överkänslighet för utredning, råd och behandling. Behandlingen består ofta i rådgivning och förskrivning av läkemedel med god effekt mot dina allergiska besvär. Ibland väcker beskrivningen av besvären eller fynd vid undersökning misstanke om annan sjuklighet, t ex astma eller eksem. Våra sjuksköterskor och läkare hjälper dig då med fortsatt utredning och behandling.

Diagnosen allergi ställs i första hand utifrån symtom och inte med blodprover. Provtagning kan användas som komplement till symtombeskrivning och undersökningsfynd vid osäkerhet kring diagnos.

Provtagning vid allergi testar för mängden antikroppar mot specifika allergen. Överkänslighetsreaktioner behöver dock inte orsakas av antikroppar. Det finns inget tydligt samband mellan provsvar och hur ”allvarlig” allergin är. Det mest rättvisande sättet att avgöra förekomst av allergi och allvarlighetsgrad är istället att värdera tidigare reaktioner.

Om du t ex reagerar kraftigt under pollensäsong är diagnosen klar och provtagning ej nödvändig, såvida inte sedvanlig behandling (allergitabletter, ögondroppar och nässpray) inte fungerar tillfredsställande. Först vid otillräcklig effekt av allergiläkemedel kan det vara aktuellt med riktad provtagning i samband med läkarbesök.

Födoämnesallergier diagnosticeras genom att man utesluter födoämnet ur kosten under två till fyra veckor varefter effekten utvärderas. Provtagning för födoämnesallergi är generellt ännu mer osäker än vid luftvägsallergi.

Om du önskar veta om du fortfarande är allergisk mot ett födoämne bör du prova att äta födoämnet. Om symtomen återkommer är du allergisk och bör återgå till en kost fri från födoämnet. Det gäller naturligtvis inte om du tidigare drabbats av allvarliga allergiska reaktioner då du ätit födoämnet. 

Personer med födoämnesallergier kan inte drabbas av allvarliga allergiska reaktioner om födoämnet finns i luften, t ex om en påse jordnötter öppnas bredvid en jordnötsallergiker. Födoämnesallergiker måste äta födoämnet för att utveckla allvarliga allergiska reaktioner.

Födoämnesallergi, t ex komjölkproteinallergi, brukar försvinna med tiden. I 40% av fallen är barn fria från komjölkproteinallergi då de är 8 år gamla och hela 80% då de är 16 år gamla. Därför ska barn med okomplicerad komjölkproteinallergi prova att äta komjölkprotein en till två gånger per år.

Vid misstanke om allvarlig allergi, t ex vid så kallade anafylaktiska reaktioner, ska utredning ske vid specialiserad allergimottagning. Principen är viktig för att du ska få rätt diagnos och behandling. Förskrivning av adrenalinpenna sker först efter bedömning vid eller i samråd med specialiserad allergimottagning.

Tillbaka till alla vårdområden

 

Vem kan du få träffa om du söker vård relaterad till allergi?

Här ser du doktorerna och sjuksköterskorna som du kan komma att träffa när du söker vård hos oss!