Infektioner
Vad är en infektion?
Infektioner, från snuva till influensa
Infektion kan innebära mycket. Läs mer om infektioner nedan.
Infektioner beror på att kroppen angripits av virus, bakterier eller svamp. De flesta infektioner är ofarliga och kräver ingen behandling utöver vila. Virus är en vanlig orsak till infektioner, exempelvis förkylningar.
Symtom på förkylning kan vara bland annat halsont, hosta, snuva och feber. I allmänhet behövs ingen kontakt med vården och receptfria läkemedel som nässpray och smärtstillande kan lindra symtomen. Vintertid är influensa och kräksjuka vanligt. För vissa riskgrupper med nedsatt immunförsvar kan sådana sjukdomar ibland vara allvarliga, men i allmänhet är de bara obehagliga.
För att bli frisk så snabbt som möjligt är det viktigt att vila och se till att få i sig tillräckligt mycket vätska. Det finns receptfria läkemedel som kan lindra symtom och ta ner febern, men det är viktigt att ta det lugnt även om det då känns bättre.
Ibland orsakas infektioner av bakterier. Symtomen kan då bli allvarligare och det är vanligare med hög feber. Om bakterier är orsaken till infektionen kan antibiotika behövas som en del i behandlingen.
Antibiotika är en förutsättning för behandling av svåra infektioner och räddar liv. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen. Genom att bara använda antibiotika när det gör nytta kan alla bidra till att antibiotika fungerar även i framtiden.
Antibiotikabehandling riskerar att gynna utvecklingen av bakterier som är resistenta mot antibiotika. Resistenta bakterier orsakar dödliga infektioner. Antibiotika slår även ut goda bakterier som har en skyddande effekt. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag.
Virusinfektioner är oftast självläkande och behöver sällan behandlas, men om du har svårt att andas, känner dig förvirrad eller omtöcknad, har svårt att få i dig vätska eller har hög ihållande feber bör du söka vård.
Så kan vi hjälpa dig:
Om du misstänker att du har en infektion som inte går över eller kräver behandling är du välkommen att kontakta oss. På vårdcentralen bedömer vi och behandlar flera infektionstillstånd, t ex i luftvägar, hals, bihålor och öron. Ofta kan våra sjuksköterskor och läkare undersöka dig och ta prover som ger lugnande besked. Oftast räcker det med vila för att infektionen ska läka men ibland krävs antibiotika eller till och med sjukhusvård. Vi hjälper dig att få rätt behandling.
Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en öroninflammation förskriver våra läkare antibiotika. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med antibiotika, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan har brustit. Ta ny kontakt med oss om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat börjar stå ut. Vid försämring med hög feber, ökad värk eller påverkat allmäntillstånd behövs en ny läkarundersökning. Ny läkarundersökning behövs också vid kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn.
Vid övre luftvägsinfektion svullnar slemhinnan i näsan och bihålorna. Vanliga symtom är snuva, tryck och ansiktssmärta. Behandlingskrävande akut bakteriell bihåleinflammation är dock mycket ovanlig. Besvären är ofta långdragna och ibland återkommande men allvarliga komplikationer är mycket sällsynta.
Om du försämras efter tio dagar, har hög feber eller svår smärta kan antibiotikabehandling övervägas. Det gäller i första hand om besvären är ensidiga. Antibiotika förkortar symtomen endast hos en mindre del av patienter med akut bihåleinflammation.
Infektioner i barndomen är ett viktigt led i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn har därför ofta förkylningar och färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att en främmande kropp, till exempel en pärla eller ett annat litet föremål, fastnat i näsan.
Nässköljningar med ljummet vatten eller koksalt kan lindra. Smärtstillande receptfria läkemedel kan tas vid behov. Avsvällande nässprayer kan användas om man har besvärlig nästäppa, dock i högst tio dagar. Nässpray med kortison kan ha effekt hos vuxna särskilt om man är allergisk eller har annan över känslighet i näsan.
Vid långdragna besvär (över 12 veckor) ska andra orsaker än luftvägsinfektion övervägas. Rökare uppmanas till rökstopp.
Borrelia burgdorferi är en bakterie som sprids av fästingar. Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december. Efter ett fästingbett kan lokala hudinfektioner uppträda. Bakterien kan även spridas via nervsystemet och orsaka neuroborrelios. Inflammation i lederna förekommer, men är mycket ovanligt.
Borrelia avdödas effektivt med antibiotika. Kåvepenin används vid hudinfektioner som överstiger fem cm i diameter och Doxycyklin vid djupa infektioner. Efter läkemedelsbehandling med antibiotika är bakterierna avdödade och sjukdomen behandlad. Långvarig eller upprepad antibiotikabehandling har ingen vetenskapligt dokumenterad effekt.
Förkylning orsakas av virus. Symtomen är snuva, hosta, halsont och feber. Det tar tid att bli frisk. Hosta kan kvarstå i veckor. Det finns ingen botande medicin. Avsvällande nässpray kan lindra. Hostmediciner har tveksam effekt. Receptfria febernedsättande och smärtstillande läkemedel kan provas. Det är meningslöst att ta antibiotika om du är förkyld. Antibiotika har inte någon effekt på virus.
Om du har halsfluss (halsont och feber utan snuva, heshet eller hosta) orsakas infektionen ibland av bakterier, framförallt streptokocker. Vid måttlig eller svår halsfluss rekommenderas läkemedelsbehandling med antibiotika. Vid halsfluss kan antibiotika förkorta besvärstiden med tre dagar. Dryck och halstabletter kan vara lindrande. Smärtstillande receptfria läkemedel kan tas vid behov.
Luftrörskatarr är en förkylning i luftrören. Hosta är det vanligaste symtomet och kan pågå i tre veckor, ofta längre.
Luftrörskatarr orsakas oftast av virus eller ibland av bakterier. Oftast går sjukdomen över av sig själv.
Eftersom hosta är en del av kroppens försvar är det ofta det symtomet som varar längst innan du blir helt frisk. Att hostan finns kvar så länge beror även på att irritation i luftrören läker långsamt.
Vid luftrörskatarr behöver du inte behandling med antibiotika om du är i övrigt lungfrisk. Även om luftrörskatarren beror på bakterier så blir du inte friskare fortare av antibiotika. Trots att antibiotika egentligen har effekt på bakterier (men inte på virus) så går inte katarren över fortare med antibiotikabehandling.
- Smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan lindra feber och smärtor.
- Hostan påverkas oftast väldigt lite av olika hostmediciner.
- Rökning förvärrar symtomen och ökar risken för att du får återkommande besvär.
Äldre har ofta bakterier i urinen utan att det ger besvär. Bakterierna ska inte behandlas med antibiotika. Urinprov ska bara tas när det finns en direkt misstanke om urinvägsinfektion. Vid besvär av sveda vid vattenkastning och täta urinträngningar med eller utan feber kan orsaken vara en urinvägsinfektion. Då kan antibiotika vara till hjälp.
Vem kan du få träffa om du söker vård relaterad till infektioner?
Här ser du doktorerna och sjuksköterskorna som du kan komma att träffa när du söker vård hos oss!