Lär känna dina urinvägar

Koll på blåsan

Kroppens reningsverk

Urinvägarna består av njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör och har som uppgift att reglera kroppsvätskans volym och sammansättning samt avlägsna slaggprodukter och överskottsvatten.

När blodet rinner igenom njurarna filtreras det genom miljoner filter. De ämnen som behövs i kroppen skickas tillbaka ut i blodet. Det vatten och restprodukter som blir kvar lämnar kroppen som urin via urinledaren till urinblåsan och sedan ut genom urinröret. 

Vissa delar av urinvägarna är extra känsliga för infektioner. Vanligaste infektionen är inflammation i urinblåsan, blåskatarr, som uppstår då infektioner kommer upp i urinröret och sprids till blåsan. Även inkontinens är vanligt och drabbar oftast kvinnor och äldre.

Prostatan är en körtel som ligger runt urinröret på män alldeles under urinblåsan. Den växer med åldern och kan därmed skapa en hel del problem som ofta kommer smygande.

Om det behövs utförs ibland cystoskopi eller ultraljud, de undersökningarna görs av annan specialistklinik. Vid cystoskopi förs ett smalt böjligt instrument in i urinrör och urinblåsan. Vid ultraljud förs en stav in i ändtarmen och via den kan man se prostatakörteln via en skärm. Om problemen är lindriga kan du ofta få en diagnos med hjälp av en enklare undersökning och medicinering.


Så kan vi hjälpa dig

Om du känner oro för din hälsa och har symtom som du tror kan bero på en sjukdom i urinvägarna är du välkommen att kontakta oss. Ofta kan våra sjuksköterskor, läkare och barnmorskor undersöka dig och ta prover som ger lugnande besked. Om din berättelse eller undersökningsfynd inger misstanke om annan sjuklighet hjälper vi dig att driva diagnostiken vidare med ytterligare provtagning, bilddiagnostik eller remiss till rätt specialistklinik, t ex gynekolog eller urolog.

Om du besväras av inkontinens erbjuds du kontakt med våra inkontinenssjuksköterskor. De har utbildning för att hjälpa dig med inkontinens. De utreder dig i samråd med din husläkare och förser dig med individanpassade inkontinensskydd.


Alla män som önskar lämna PSA-prov måste först informeras om provets fördelar och begränsningar. Du hittar information från socialstyrelsen riktad till dig som patient här.

Screening med blodprov för PSA-analys av män mellan 50-70 år vartannat år kan leda till minskad dödlighet i prostatacancer i ungefär lika stor utsträckning som screening med mammografi kan minska dödligheten i bröstcancer. Problemet är att PSA-testning leder till att många män diagnosticeras och behandlas i onödan för prostatacancer som inte skulle ha gett någon allvarlig sjukdom under deras livstid (överdiagnostik och överbehandling).

Vid ålder under 50 år är prostatacancer mycket sällsynt. PSA-testning är då i princip endast aktuellt för män med ärftlighet för prostatacancer diagnosticerad före 55 års ålder.

Symtomfria män ned förväntad kvarvarande livslängd under 15 år bör avrådas från PSA-testning. Det är osannolikt att de har en på sikt livshotande prostatacancer som samtidigt är botbar. Dessa män kan dock erbjudas prostatapalpation, som vid avvikande fynd föranleder fortsatt utredning.

Män över 50 år med mer än 15 års förväntad kvarvarande livstid bör erbjudas PSA-testning, om de önskar det efter information om tänkbara fördelar och nackdelar med testningen.

Män med två eller fler fall av prostatacancer i släkten, varav någon diagnosticerats före 75 års ålder, rekommenderas testning från 40-50 års ålder fram till när den förväntade kvarvarande livstiden är under 15 år.

De senaste årens forskning har visat att män med mycket låga PSA-värden har en mycket låg risk att drabbas av allvarlig prostatacancer inom 20 år.

Vid PSA under ett och ålder över 60 år behöver PSA oftast ej tas fler gånger.
Vid PSA under ett och ålder under 60 år kan PSA oftast tas vart sjätte år eller inte alls.

Tillbaka till alla vårdområden

 

Vem kan du få träffa om du söker vård relaterad till urinvägar?

Här ser du doktorerna och sjuksköterskorna som du kan komma att träffa när du söker vård hos oss!